Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

TIDIGARE UTSTÄLLNING: Kuriosakabinettet

UTSTÄLLNINGEN ÄR STÄNGD

Nyfikenhet är drivkraften. Att upptäcka, samla och studera för att förstå världen och samtidigt undervisa och underhålla var Stobaeus syfte med samlingen, som lagt grunden till alla universitetets samlingar och vetenskaper. Just nu är Kuriosakabinettet i Etnografiska salen stängt inför att en ny utställning kommer att öppna under 2021.

 

Kuriosakabinettet. Foto.
Klicka på bilden för att se dig omkring i ett 3D-foto från utställningen!

I detta miniuniversum samsas Europas äldsta kondom, Heliga Birgittas underarmsben och Descartes skalle med en bevingad fallos och bitar från Citytunneln, pyramiderna och Berlinmuren.

Gå på upptäcktsfärd bland mumier, snapphaneknivar, ekivoka snusdosor och elfenbenssniderier. Fascineras av fiskfossiler, fohundar och franska kort. Gör en resa runt jorden från Nordamerika till Söderhavet med nedslag i Egypten, Kina och Grönland.

Kilian Stobaeus

Porträtt av Kilian Stobaeus.

Porträtt från 1737 av professor Kilian Stobaeus (1690-1742) , vars samling av naturalier och kuriosa donerades till Lunds universitet 1735. Dessförinnan hade föremålen varit inrymda i hans privata bostad och endast ett fåtal privilegierade personer hade fått tillåtelse att studera samlingarna. Tillresta besökare hade både förvånats och imponerats, samtidigt som kabinettet gav riklig inspiration till både forskning och undervisning. Samlingens stora vetenskapliga betydelse illustreras val av att den unge Linné, under sin första studietid i Lund på slutet av 1720-talet, fick en inblick i och inspiration till naturvetenskapens innehåll och förmedling genom Stobaeus försorg.

Studentvärden och historikern Daniel Markus berättar om hur Kilian Stobaeus bland annat agerade mythbuster i åskskyddsfrågan – när man under 1700-talet trodde att stendolkar tillkommit genom åsknedslag.